Ålderism kan vara öppen och tydlig, men den är ofta omedveten och inbyggd i språk, attityder, processer och beslut.
På arbetsmarknaden kan ålderism exempelvis innebära att:
arbetssökande väljs bort på grund av födelseår,
jobbannonser använder ålderskodade uttryck,
erfarenhet betraktas som en kostnad i stället för en tillgång,
äldre medarbetare får mindre tillgång till utbildning och utveckling,
yngre medarbetare inte får ansvar eller förtroende,
människor förväntas lämna arbetslivet trots kompetens och vilja att fortsätta,
skämt och kommentarer om ålder normaliseras,
digitala rekryteringssystem och AI förstärker befintliga åldersmönster.
DO konstaterar att både yngre och äldre kan missgynnas vid rekrytering och att äldre medarbetare kan få sämre tillgång till kompetensutveckling.
Ålderism förekommer också inom exempelvis utbildning, vård, medier, konsumtion och samhällsservice. Den kan påverka människors ekonomi, hälsa, självbild, delaktighet och möjlighet att bidra till samhället.